Att så split – 2000-talets krigföring

Informationskrigföring är en form av krigföring som använts sedan urminnes tider. I dagens moderna samhälle är dock förutsättningarna för informationskrigföringen mer omfattande än vad de någonsin varit förut. Förr i tiden bedrevs informationskrig i högre utsträckning på mer handgripliga vis. Det kunde till exempel handla om att sprida flygblad eller plantera falska rykten. Internet och sociala medier har gjort det enklare att manipulera och sprida olika typer av information.

Oavsett om det pågår ett informationskrig eller inte behöver du alltid ha bra skor på fötterna och en god portion sunt förnuft.

Ecco skor är ett klassiskt danskt skomärke som ända sedan tillverkarens grundande 1963 varit kända för att producera högklassiga skor. Hos Footway.se hittar du skor från Ecco för damer, herrar och barn. De erbjuder snabba leveranser med kostnadsfria returer om det skulle vara så att du inte är nöjd.

Krigsfältet i sociala medier

Den typ av informationskrigföring som är mest omtalad är den som sker på sociala medier. Annonser på Facebook och Twitter som sprider halvsanningar, fejkade nyheter och rena lögner.

Det är informationskrigföring i dess renaste form, för syftet att slå split mellan olika samhällsgrupper. Ofta är det en tredje part som tjänar mest på att göra samhällets debattklimat volatilt. Det är lite som den där klassiska manövern som förekommer i filmer. Den där någon karaktär diskret framkallar ett slagsmål i en bar för att tyst kunna slinka undan i kaoset som uppstår. Mer konkret kan den här typen av operationer föras på olika sätt. Från enkla åtgärder som att ha mängder av konton på Twitter som ger sig in i olika diskussioner till betalade annonser på Facebook.

Alla gör det?

Länder som ofta pekas ut som särskilt flitiga användare av den här typen av tekniker inkluderar Ryssland, Kina och Nordkorea. I det här sammanhanget är det väl Ryssland som är mest omtalade. De ska ha bedrivit en omfattande informationsoffensiv i samband med amerikanska presidentvalet 2016 som slutade med att Donald Trump blev president. Med det sagt finns det all anledning att vara kritisk. Alla länder sysslar i någon mån med att försöka öka sitt inflytande i världen genom olika typer av informationskampanjer.

Kontroll av informationsflöden är makt

Många länder ser det också som en prioritet att kontrollera informationsflöden. Ofta med förekomsten av fejkade nyheter som ursäkt. Det är mot den bakgrunden länder som Indien och Kina ibland släcker ned delar av nätet och gör det oåtkomligt för sina invånare. Vi har som tur är inte sett några liknande förslag i västvärlden, ännu. Samtidigt säger sig aktörer som Facebook ha börjat jobba hårdare för att stävja spridningen av falsk och destabiliserande information. Det finns dock kritiska röster som menar att de inte går tillräckligt långt. Frågan är därför om det kommer att räcka?